Delade magmuskler (rektusdiastas) efter graviditet

Delade magmuskler, rektusdiastas eller diastasis rectus abdominis – ”kärt” barn har många namn. Delade magmuskler är när det fortfarande är en glipa mellan magmusklerna efter födseln och är ett frekvent diskuterat tema. Forskarna jobbar hårt för att lista ut hur det kan förebyggas och hur det kan behandlas. Vi ska nu se närmare på vad de har listat ut hittills.

delte magemuskler / rectus diastiase gravidmage

Vad är delade magmuskler?

Delade magmuskler, eller rektusdiastas som det heter på fackspråk, är en försvagning av bindvävnaden som leder till att de två muskelbukarna i de raka magmusklerna delas. Alla gravida får delade magmuskler i mindre eller större grad, då man är beroende av detta för att få plats för den växande magen. Hos väldigt många drar magmusklerna ihop sig till nästan normalt avstånd efter födseln, men hos vissa kvarstår en glipa.

Hur kolla delade magmuskler?

Ett kliniskt sätt att mäta avståendet på är igenom att använda fingerbredd. Två fingerbredder, eller mer, används ofta för att ”diagnostisera eller kolla om någon har delade magmuskler (1,2). Använder man ultraljud så är detta en säkrare metod. Man kan ha delade magmuskler, över, under eller i höjd med naveln, och efter födseln har 30-68 % delade magmuskler. I tillägg kan man se delade magmuskler hos kvinnor som inte har fött/varit gravida och även hos män (1-3).

Är det farligt med rektusdiastas?

Man har sett att de med delade magmuskler kan ha svagare magmuskler 8-14 veckor efter födseln, men 6 månader efter födseln visar forskning viss forskning på att avståndet mellan magmusklerna inte har någon betydelse för styrkan, medans andra forskare menar att det faktiskt kan reducera styrkan (3, 4). Och detta är ganska typiskt för forskning, eftersom det beror på hur de mätt, och vilka försökspersoner som deltagit.

Det som forskarna, däremot, ser att vara ganska eniga om är att det inte är någon skillnad i ländryggsmärtor eller bäckensmärtor 1 år efter födseln hos de som har delade magmuskler och de som inte har det (3, 5). Tyvärr har man sett ökad risk för mag- och/eller navelbrock för de som har rektusdiastas (6).

Hur träna delade magmuskler

Även om det inte är direkt farligt att ha rektusdiastas, så är det många som tycker det är pinsamt, och upplever att magen buktar ut, man känner sig och ser uppblåst ut, och flera upplever att de får frågor om de är gravida igen.

Tidigare trodde man att man borde prioritera träning av den tvärgående bukmuskulaturen (transversus abdominis) och undgå övningar där de raka bukmusklerna jobbar hårt. Nyare forskning har visat att detta sannolikt inte stämmer, och att övningar med fokus på att aktivera transversus abdominis verkar öka avståndet mellan muskelbukarna, istället för att minska dem. Typiska ”crunch-övningar” – som att lyfta huvudet ifrån underlaget när man ligger på golvet (aktivering av de raka bukmusklerna) faktiskt verkar minska avståndet (2, 3, 6, 7).

Men, så kommer ”men’et”, för avståndet mellan bukmusklerna minskar enbart när man gör själva övningarna, och man har inte kunnat fastslå några långtidseffekter av att göra dessa övningar (6, 8). Många bloggar rekommenderar olika övningar och program, men forskningen visar ingen tydlig effekt på detta. En av de ledande forskarna på temat säger att det inte finns några forskningsstudier som har lyckats vad eller vilka övningar eller metoder som kan förhindra eller behandla delade magmuskler ännu (9). Men det jobbas ihärdigt med temat, bland annat på Norges Idrottshögskola.

Referenser

1. Spitznagle, T.M., F.C. Leong, and L.R. Van Dillen, Prevalence of diastasis recti abdominis in a urogynecological patient population. International Urogynecology Journal, 2007. 18(3): p. 321-328.

2. Theodorsen, N.M., L.I. Strand, and K. Bø, Effect of pelvic floor and transversus abdominis muscle contraction on inter-rectus distance in postpartum women: a cross-sectional experimental study. Physiotherapy, 2019. 105(3): p. 315-320.

3. Bø, K., et al., Exercise and pregnancy in recreational and elite athletes: 2016/17 evidence summary from the IOC Expert Group Meeting, Lausanne. Part 3-exercise in the postpartum period. Br J Sports Med, 2017. 51(21): p. 1516-1525.

4. Hills, N.F., R.B. Graham, and L. McLean, Comparison of Trunk Muscle Function Between Women With and Without Diastasis Recti Abdominis at 1 Year Postpartum. Physical Therapy, 2018. 98(10): p. 891-901.

5. Sperstad, J.B., et al., Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain. Br J Sports Med, 2016. 50(17): p. 1092-6.

6. Michalska, A., et al., Diastasis recti abdominis – a review of treatment methods. Ginekol Pol, 2018. 89(2): p. 97-101.

7. Gluppe, S.L., et al., Effect of a Postpartum Training Program on the Prevalence of Diastasis Recti Abdominis in Postpartum Primiparous Women: A Randomized Controlled Trial. Physical Therapy, 2018. 98(4): p. 260-268.

8. Gluppe, S.B., M.E. Engh, and K. Bø, Immediate Effect of Abdominal and Pelvic Floor Muscle Exercises on Interrecti Distance in Women With Diastasis Recti Abdominis Who Were Parous. Physical Therapy, 2020. 100(8): p. 1372-1383.

9. Bø, K., et al., Exercise and pregnancy in recreational and elite athletes: 2016 evidence summary from the IOC expert group meeting, Lausanne. Part 1-exercise in women planning pregnancy and those who are pregnant. Br J Sports Med, 2016. 50(10): p. 571-89.