När gym har begränsad tillgänglighet och inomhusträning rent generellt är begränsad och när de där de stora målen som tävlingar ställs in, så är det lätt att motivationen tryter. Steget att få till träningen blir längre och tyngre att ta. Den där rutinen man kanske byggt upp under en period med att träningen sker på bestämda tidpunkter försvinner, är det lätt att träningen uteblir helt. Men hur ska vi försöka bibehålla motivation och träningsglädjen när vardagen är upp-och-ned? När vi inte heller möts upp på samma sätt som förr och det sociala livet är begränsat. Vi utmanas dagligen och hur ska man klara av att behålla motivationen när det krävs mer av oss än i vanliga fall?
Det börjar pratas om att lågan börjar brinna lite svagare, vilket betyder just det; motivationen till att få till träningen i vardagen börjar falna och man börjar tvivla på om man verkligen är en träningsperson.
Nu, mer än någonsin, är rutiner i vardagen a och o. Och detsamma gäller träningen. Och när det krävs lite mer för att få till träningen, gäller det att veta varför man gör det. Speciellt när våra stora mål med träningen inte längre är genomförbara, när lopp och tävlingar ställs in.
Varför:et är din största morot och drivkraft till träning. Målet är mer specifikt, som ett resultat på en tävling eller att klara en vikt på en övning i gymmet, medan ditt varför handlar om varför du ska ägna tid åt träning, motion och fysisk aktivitet i din vardag.
En fråga som aldrig varit mer aktuell än just nu. Det kan vara att må bra, både fysiskt och psykiskt, eller att, som för mig, klara av vilket äventyr eller utmaning jag än blir uppmanad att genomföra samtidigt som jag vill vara en stark mamma. Det kan också vara att aldrig behöva fundera över vad du äter eller inte äter eftersom du ligger i energibalans mellan intag (kosthållning) och uttag (träning/motion). Eller något helt annat. För många är det just det enklaste – att må bra. Och det är nog så viktigt! Men det gäller att komma ihåg det när den gråa vardagen rullar på och enda sättet att få till träningen är tack vare dig själv. Och ingen som drar dig ut eller inget träningspass på gymmet att gå till.
Och då kan det vara än viktigare att komma ihåg att det lilla är gott nog och bättre än ingenting. För rent krasst handlar det om att ha kontinuitet i sin träning för att få de positiva effekterna av den i sin vardag. Det handlar inte att få in ett stenhårt pass var sjunde-tionde dag, utan att få in någon form av pulshöjande aktivitet varannan-var tredje dag. Två till tre timmar per vecka. Minst trettio minuter om dagen är rekommendationen.
När de flesta av oss dessutom jobbar hemifrån försvinner den mesta dagliga motionen till och från jobbet, det mest vanliga sättet att få in träning i vardagen. Så det gäller att vara lite kreativ. Orka tänka till och orka genomföra det utan att ha bokade pass att gå på.
Men hur ska man göra då?
- Planera in träningen i kalendern likväl som du planerar in dina zoom-möten.
- Planera in träningsdater – träna tillsammans utomhus eller genom att ha en vän med i lurarna!
- Det lilla är gott nog – ha lite vikter och en träningsmatta framme, så blir i alla fall något gjort om du får lite tid över.
- Passa på att utnyttja dagsljuset över lunchen när du kanske kan styra lite mer över din tid än i vanliga fall eftersom du jobbar hemma. Om du har en timmes lunch – träna halva tiden, ät och duscha den andra halvan – och gå runt i träningskläderna hemma.
Det handlar helt enkelt om att sänka trösklarna till träningen i vardagen men också sänka kraven och klappa sig själv på axeln när du gör det du tänkt! Vi går dessutom mot ljusare tider vilket innebär att utomhusträningen kommer bli enklare, roligare och ge än mer energi. Så har du inte tidigare varit en person som tränar utomhus – nu har du chansen att testa. För både kropp och knopp. För ni vet väl att en av behandlingsmetoderna mot mildare depression är just fysisk aktivitet utomhus…? Det säger väl allt tänker jag!
Heja enklare träning, heja utomhusaktivitet och heja oss som fortsätter att träna för att VI MÅR BRA AV DET!
Blogginlägget är skriven av vår kompis och PT-student Anna Haag. Du kan läsa mer om henne i inlägget här, besöka hennes egen blogg här, eller kolla vad hon har för sig på hennes instagram (@annahaag)!